Under lurren började jag och två prima damer från Allt om Bröllops redaktion
surra om de få gånger vi blivit riktigt, riktigt starstrucked.
Någon hade hamnat intill Justin Timberlake på en klubb i New York
och en annan hade hälsat på Prins Calle-Philips voffsingar utanför
Radiohuset här i Stockholm. Sist jag blev riktigt starstrucked var
i en liten, liten jeansbutik i Miami Beach…

Mannen, myten, hockeylegenden Mats
Sundin klev i all sin enkelhet in i affären. Jag nästan hoppade upp
i Sandras famn, nöp fort som fan tag i hennes arm och väste
sammanbitet och lite chockat:
- DET DÄR ÄR MATS SUNDIN!?
Sandra: Ehh, jaha?
Vem är det? Ska vi säga nåt?
Jag: Nej för
helvete!
Sandra: TJOOOHOOO,
MAX!? MAX SUNDIN!?
Jag höll givetvis på att sjunka genom
jorden, men sedan gick jag fram och hejade med ett bestämt "Mats."
Han var hur som helst skitatrevlig och hälsade så gott till mor min
(som mest troligt är hans absolut största beundrare).