Inlägget om kanadgästen fick mig att tänka på
en annan händelse som utspelade sig i Toronto för ett par år sedan.
Samme kanadensare, vi kan kalla honom R (som numera är tvåspråkig
så det står härliga till) gick in i en kiosk för att köpa tuggummi
och följande dialog ägde rum.
Kassörskan: Hello
sir, how can I help you?
R plockar ner
ett paket tuggummi från hyllan och säger:
Jag skulle vilja ha de här, hur
mycket kostar det?
Kassörskan ser
något förbryllad ut och säger:
It's gum.
R: Ja, jag ser väl
att det är tuggummi! Men vad kostar det?
Kassörskan: Euhm,
It..it's gum, sir...
R börjar halvt
som halvt förbannad och fortsätter:
Ja, nog ser jag att det är tuggummi!
Men vad ska jag betala!?
Kassörskan: It's
gum. I don't underst....
R: MEEEN VAAAAD
KOOOSTAR DEEEET!?
Kassörskan: I
don't....It's gum?
Pappa och den andre herren i sällskapet står en bit bakom och
vrider sig i en härlig skrattkavalkad och sakta men säkert går det
upp för R att kassörskan omöjligen kan förstå honom när han ju
faktiskt pratar svenska.