Nu tittar flygvärdinnan på mig som om hon tänkte "Fräcka jävel, först kommer du sent och nu sms:ar du mitt i MIN säkerhetsgenomgång!". Bäst att lägga ner. Men först ska jag berätta om kvällens upptåg.

Inte minst på redaktionen är det ett välkänt faktum att jag ibland tummar lite på tider. Det gäller också när jag reser. Jag har missat flyg, sprungit till redan boardade plan och jag kommer aldrig att glömma när jag och min kollega Clara i höstas var på väg att missa ett anslutande flyg i Göteborg på väg till Rom. Anledning? Vi satt i godan ro och tog mycket smickrande foton på oss själva (se bild)... Och inte kunde vi veta att vi skulle byta gate vid mellanlandningen?!

Med detta i minne var jag väldigt fascinerad över att jag denna afton kom till flygplatsen en hel timme (!) innan jag faktiskt behövde checka in. Well, that's a first.

Av en slump träffade jag dock en av mina absolut bästa vänner och vi hade fantastiskt mycket att prata om. På gott och ont. Sist till gaten var jag och möttes av ett matt "Fröken Lundqvist förmodar jag? Vi har väntat..." Det är ju själva fan hur jag lyckas. 

Nåväl, nu önskar jag mig själv en trevlig resa. Mot björkarnas stad!

Det är inte bara vi resejournalister som kan fara och flyga, nu kan jantelagen göra det också. Jag lägger den snällt åt sidan så ni som är allergiska mot skryt kan sluta läsa nu.

Min yngsta lillebror har samma klassföreståndare som jag hade under högstadiet i Nordmaling. Vid Kristi flygare skickade hon ut ett veckobrev till alla föräldrar. Jag citerar:

"Nu önskar jag klassen och alla föräldrar en skön vecka, medan jag ägnar mig åt sybaritiska excesser i den ädlaste av städer... nämligen Rom. (Fråga till Lundqvists föräldrar: är det Sofia  som har skrivit den fantastiska lilla reseguiden om Rom i tidningen Escape?)"

Min mor var inte sen på att svara att läget låg så och till svar fick hon:

"Vad roligt! Jag blev så paff när jag läste hennes namn. Jag hade stor nytta av både ett och annat, bland annat avsnitten om restauranger och shopping! Bra skrivet var det också!"

Nu sträcker jag minsann på mig!

Och ytterligare en anledning till att skryta fick jag i helgen när min äldsta lillebror och hans lag Salming efter flera år av försök och fallande på mållinjen tog hem bucklan i världsmästerskapet i brännboll*. Syrra till en världsmästare, sug på det ni!

Foto: Monica Lundqvist                

*VM i brännboll går av stapeln varje vår i Umeå och sammanfaller med festivalen Brännbollsyran.

Klicka HÄR för att komma till Escape Guides Rom!

Finns det något bättre än svensk sommar? Själv började min sommar redan för någon vecka sedan med premiäråk på wakeboard och invigning av nya vindsurfingbrädan plus årets första fästing(!). Visst, vattnet var kallt (läs sjugradigt) MEN det går att komma undan med en tät våtdräkt - själv är jag smått förälskad i min, ett par boots och luva. Det är dumt att låta dåligt väder begränsa en. Ut och var active säger jag!

Tyvärr ser vattnet inte alltför inbjudande ut

Just nu drömmer jag om en Malibubåt och härlig wakeboardåkning på någon insjö någonstans. Är ni frälsta i märket eller sugna på att se hur er drömbåt skulle kunnas se ut, prova då den här. Du kan bygga och skräddarsy din alldeles egna Malibubåt. Min dröm slutar tyvärr på för många nollor för att min plånbok ska acceptera det.

När beskedet om en ny Sunefilm nådde mig rös jag till lite av förfäran. Jag förstod ju direkt att det INTE skulle vara samma sak. Sune och Håkan har ju för tusan blivit vuxna vid det här laget. Mina kollegors reaktioner var ungefär desamma. 

Men filmen Sune i Grekland - all inclusive är ett faktum och efter vad jag förstått drog inspelningen igång nu i dagarna på Rhodos.

Synopsisen låter om inte annat smårolig, "På plats i Grekland inträffar katastroferna, Sune tappar sin tjejtjusarkraft[…] och samtidigt upptäcker pappa Rudolf att det är all inclusive och vilka oanade möjligheter det för med sig…", men vad är väl familjen Andersson utan Peter Haber?

Tyst Buster! Vi kommer, snart!, Ät lax! Det är dyrt…äeh, jag menar gott! och We call dem niieeg…nee…wienderbröds kommer inte riktigt att vara sammalika med den nya pappa Andersson. Men jag ska ge rullen en chans. Mot Grekland!

Ni missar väl inte vår stora Greklandsspecial? Ute i butik nu!

Kryssning, galakväll, musik med Paulo Conte, musslor med gamla gubbar, sol, hallonsaft hos bedårande flickor, motorcyckel genom Marseille, fiskmarknad, bad, rosé i kvällssolen, underbara klippor, båtturer...

En glad, något trött och förfärligt solbränd (det finns ingen skugga att finna på Freoul-öarna) har just checkat in på resans andra hotell - Mama Shelter.

Imorgon väntar en promenad upp till stans högst belägna kyrka och ett snabbt återbesök till fiskmarknaden där fiskarna är så färska att de sprattlar på isblocken.

Slänger just nu kläder åt höger och vänster och förbannar att jag inte hinner tvätta favoritklänningarna. Är hemkommen från Paris och har fått en otroligt solig och härlig dag till mellanlandning på hemmaplan. Kvällen har spenderats med tjejsnack och picknick i Hagaparken, och imorgon är det är dags att återvända till Frankrike.

Det har blivit dags att avnjuta en solkysst riviera. Se upp Marseille, här kommer jag.

Jag är fortfarande som nykär i den Nya Zeeländska musik- och komikerduon Flight of The Conchords. Detta så till den grad att jag varendaste gång jag hör den klingande Nya Zeeländska dialekten börjar le med hela kroppen. Och kanske är det just därför jag känner mig så himla fluffig inombords varje gång jag besöker en av mina favoriter till lunchhak, Kura Café? Kanske.

Idag är det hur som helst ganska precis två år sedan jag hade den oerhört stora äran att se Flight of the Conchords live på Cirkus här i Stockholm. Det var magiskt!

För en tid sedan blev jag även varse om att både vår Art Director Tomas Ring och vår nytillsatte Active-redaktör Niclas Sjögren är minst lika stora fans och också var där. Kul är därtill att jag och den sistnämnde vid samma tillfälle köpte likadana tröjor med texten "Too many dicks on the dancefloor".

För er som missat Flight of the Conchords rekommenderar jag er att klicka HÄR för ett smakprov. Och om ni inte sett den underbara tv-serien med samma namn kan jag på begäran ge tips om snabbladdade sidor där du kan streama samtliga avsnitt.

Läs mer om Kura Café HÄR!

Det började som en snackis på kontoret redan förra året när förlagschefen i all hemlighet smög iväg och sprang Milspåret. Vad han inte visste var redaktionen hade koll. I år har det utvecklats till en ESCAPE-angelägenhet! Mer eller mindre hela redaktionen har mer eller mindre legat i hårdträning för MILSPÅRET. Sedan en månad tillbaka har det psykologiska spelet pågått där miltiderna har levererats med mer eller mindre verklig förankring.

Nu är alla omklädda och klara och om några minuter går starten och sen vet vi vem som har talat sanning. Till syvende och sist är ju inte tiden det handlar om, utan inställningen. Tyvärr är jag själv med kort varsel förhindrad att springa, men min tid har under den senaste månaden såklart "legat aningen under" alla andra och nu får jag stå emot alla gliringar... Men alla vet att min tid hade varit bättre. Eller....? Hursomhelst det var inte tiden det handlade om....

...ska jag nu utforska Tuilerierna, Luxembourgträdgården och undersöka var man hittar den bästa picknickplatsen längs Seine. Den lilla handeln där jag tänker köpa ost, körsbär och oliver är redan funnen.

Jag tillbringade helgen i Norrland med allehanda friluftsliv och med kylskåpskalla norrlänningar som inte kommer i gungning i första taget. Det är inte lätt för en storstadskille att färga in och få respekt. Vem du är, vad du har gjort, vad du jobbar med och var du har varit, har ingen som helst betydelse. Och så ska det vara såklart. Det är hur du hanterar livet i naturen och att du kan knepen som är det som är viktigt. Det fick jag själv, surt erfara i helgen. Nästa gång jag fiskar ska jag också doppa masken i vaniljsocker! Det vet väl alla att man gör för att få napp....