På resande fot med Lasse Åberg

Varför tror du svenskarna reser så mycket?
- Det finns en inledande sentens i början av Sällskapsresan: "Svenskarna reser inte till någonting de reser från någonting." Det stämmer nog lite om man tänker på alla solresor och alla rekreationsresor. Man vill komma bort och vila sig från vardagen.

Vilken är den häftigaste resan du varit på?
–Det var häftigt att flyga Concorde innan den näbbade. Väldigt bekvämt, exotiskt, lyxigt och en fantastisk känsla att ha flugit i två mach. Bara att ha prickat av det.
– Generellt kan man säga att jag har och har haft driftiga vänner som dragit med mig på allt från kälksafari i Alperna, paddling i södra Frankrike till cykling, skidåkning och nu senast ostronsafari i Bretagne.

Åker du på sällskapsresor?
– Gärna. Det är dumt att åka reguljärt ibland. Exempelvis till Kanarieöarna, det tar nämligen en vecka ungefär. Det är klart man ska utnyttja sällskapsresornas fördelar, sen bestämmer man själv vad man ska göra på orten.

Smultronställe?
– Eftersom jag är så tvärintresserad så tycker jag att det är kul att komma till storstäder. Det finns sådant utbud av konst och konstiga butiker samt kul mat. New York, London och Barcelona är alltid trevligt.

Värsta reseminnena?
– Jag åkte till Irland när IRA härjade som värst. Vägen där vårt hotell låg var avstängd på grund av bombhot. Vi fick gå sista biten och se oss om ordentligt.
– Eller den flygningen när jag blev tagen för terrorist. Skulle flyga till Malmö men planet startade inte. Det var en kärring längst fram i planet som tyckte att jag såg ut som ambassadbombaren Norbert Kröcher (medlem i fruktade västtyska terrororganisationen Röda Armefraktionen, förf. anm.). Två civilpoliser kom och kollade mig. Jag har varit på löpsedeln några gånger i mitt liv. Då var löpsedeln på Aftonbladet: ”Trazan tagen som terrorist.”

Vad packar du?
– Det är nästan alltid sport inblandat på resorna så antingen är det golfbagen eller tennisprylarna. Och en massa bra böcker. De senaste fem åren har jag även släpat runt ett ofullständigt filmmanus som jag pysslat med. Ett av världens mest beresta manus och handlingen utspelar sig i Sverige, förut har det varit tvärtom.

Sällskapsresan träffade rakt i folksjälen. Varför?
– Vi hade studerat det här, åkt på en massa sällskapsresor. Jag och producenten Bo Jonsson tyckte att så kallad svensk bred komedi var jävligt ointelligent gjord. Det var Åsa Nisse... och jag har ju själv varit med i 47:an Löken blåser på. Vi tänkte att det måste gå att göra en annan typ av film, igenkänningskomedi. Det har varit att hålla upp en spegel, nästan dokumentärt. Vi pumpade reseledare på vad de hade varit med om bland annat. Den där juicescenen på flyget har inträffat. Likaså applåder när man landar. Sen klippte vi bort till exempel sådana där höga kommentarer, som när flygkaptenen presenterar sig: "Hej, det här är kapten Göran Lindström som talar..." och någon utbrister "Åh nej, inte Lindström!" Kör den nästa flygning ska du få se att du sätter sprätt på en del passagerare.